Världens lyckligaste folk
– en bok om Danmark

Lena Sundström
Leopard 2009
Augustnominerad som bästa fackbok

Jag har alltid varit stolt över att vara halvdansk. Jag minns med pirrande glädje min barndoms somrar hos mormor och morfar på solskensön Bornholm. Jag minns gemytet, generositeten och frispråkigheten.
   Min danska bakgrund gjorde mig nyfiken på Lena Sundströms bok om danskarna som ”Världens lyckligaste folk”. Hon är journalist och vistades under tre månader i Köpenhamn. Köpte sig en röd cykel och åkte runt och pratade med alla om allt. Hon tog sig an uppgiften att gräva fram hur ett litet idylliskt land kunde bli så genomsyrat av rasism. Hon ställer samma frågor om och om igen. Hur kunde Pia Kjaersgaards öppet främlingsfientliga Dansk folkeparti bli så stort? Hur kunde invandrarfrågan bli så stor i Danmark? Lena Sundström pratar med politiker på Christiansborg, genomsnittsdansken på bänken, makthavare inom media, kvinnor i slöja, taxichaufförer, flyktingvänner, rika affärsmän och deras kvinnor m fl. Anmärkningsvärt var att många vanliga danskar skämdes över att vara dansk och ljög om detta när de var utomlands – sa att de var svenskar.
   Lena Sundström har en styrka att kunna lägga danska och svenska bilder bredvid varandra, att se både olikheter och likheter. Hon analyserar och frågar sig vilken roll media spelade och vilken roll medborgarna spelade? Du och jag? Författaren skriver på ett lättsamt, rakt och underhållande språk. Men under den glättiga ytan finns ett syfte: låt inte samma sak hända i Sverige!
   Tänkvärt nu när vi snart går till val med Sverigedemokraterna i bakhasorna. Min danskhet har blivit lite naggad i kanten. Fortfarande är jag dock halvdansk men också svensk och vill stå för en humanistisk människosyn. Ingenting är självklart, vi måste lyfta fram och erövra synen på människors lika värde och egenvärde om och om igen.

Gullvi Johansson

Läs fler recensioner